”Me and his man”

Här står jag med mina älskade böcker, med en bok i handen och ska lägga den i en flyttkartong. Med blicken fäst vid boken, alla sidor, omslaget så fylls jag av en andäktig sinnesstämning. Röster, mängder av röster, berättar och berättar om igen med olika personligheter och karaktärer. Rösterna och berättelserna har så länge jag kan minnas varit nära vänner. Nu gör sig en nobelpristagare sig påmind – JM Cotze. Plötsligt så följer jag min upplevelse av ett reportage då han tillkännagavs nobellkommitténs utnämning. Kameran visar bilder av en totalt anspråkslös korridor, avskalad och okänslig. Dörrarna radar upp sig, stängda och kvävande. Kamerans sökning fångar en dörr längst bort i korridoren, en knackning och en ganska späd röst ger svar. Dörren öppnnas och där, längst in i ett avlångt kontorsrum sitter en lika anspråkslös person, skygg som om ljuset hade trängt sig på. Under intervjun som i början får mig att undra hur denna person någonsin har kunnat få något ur sig, så beskriver han sitt författarskap med orden – Me and his man. Utan att förstå – så öppnar dessa ord något stort och igenkännbart inom mig.

Me and his man har sedan dess följt mig och prövats i olika sammanhang, är det så här jag kan förstå eller använda orden ”Me and his man”. Den första och enda gång som jag har hört orden med författarens röst, så såg jag framför mig hur ”his man” kunde dyka upp och vara närvarande i alla möjliga och omöjliga miljöer, sammanhang och situationer, som en socialt dold aktör. ”Me” kunde på så sätt befinna sig på avstånd och observera, utan att bli förblindad och triggad av sitt eget inre ego. Kanske förstod jag författarens beskrivning utifrån min egna frågor och behov. Just då sökte jag förståelse för hur jag skulle kunna förhålla mig ”objektiv” för att skriva uppsatser i mitt favoritämne sociologi.

Hur skulle jag kunna formulera företräda ett samhällsuppdrag och samhällsintresse???

I dag kanske 10 år senare känns minnet och orden lika starka och sända med något viktigt budskap som jag ännu inte riktigt förstått mig på. Nu kände jag hur spännande det skulle kunna vara att få pröva något som jag nästan lika länge varit nyfiken på, att kunna använda essäformen för att fånga min inre röst, min inre reflexion och mina egna upplevelser och tolkningar. Min längtan att synliggöra mig själv och min självkänsla är stark.

Här och nu skulle jag kunna formulera om ”Me and his man” till ”Me and my self”. ”Me” skulle definitivt inte företräda något samhällsuppdrag eller samhällsintresse utan min inre öppenhet, nyfikenhet och reflektion. ”My self” skulle jag kunna använda inte som en social dold kamera, eller socialt osynlig person lik Sherloks home. Istället skulle ”My self” kunna anta olika sociala aktörers plats och sociala sammanhang ???? (frågetecken tillagda några dagar senare, liksom länken).

Efterord -postreflexion

Först när jag börjar läsa min berättelser så sköljer kritiken över mig, alla kritiska röster som jag samlat på mig får göra sina stämmor hörda. Jag skäms för mig själv, min dröm och min längtan, utan några som helst ambitioner utan bara en längtan att få höra mig själv, uttrycka mig själv och ge mig själv uppmuntran och uppmärksamhet. Visst kan jag uppleva att min egen röst känns instängd, osäker, famlande och sökande, pendlande mellan förväntade former och förebilder. Min ambition är inte att ge mig in i ett socialt sammanhang där jag agerar för att få bekräftelse från någon annan, leverera efter andras förväntningar, konkurrera eller bli bättre än bäst. Omsluten och fångad av alla gestaltningar och förväntningar, så vaknar jag upp eller förmår skapa avstånd till behov av kontroll och prestation. Med varm omtanke läser jag orden och hör min något förtvinade röst, leende förmedlar jag tolerans och närvaro. Här vill jag vara, tillsammans med mig själv, min egen nyfikenhet, mina egna betraktelser och mitt eget sökande.

🙂 🙂 🙂

En essä kan i korthet beskrivas som en faktabaserad text, som är personligt hållen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s