Odla ”ogräs” i trädgården ?

Detta bildspel kräver JavaScript.

En härlig lunch; Sallad gjord på blad från svinmålla, kinesisk gräslök (med vitlökssmak), honungsmelon, olivolja (Novello ) och med härligt kryddade grillade revben. Till detta ett te smaksatt med citronmeliss, pepparmintmynta och chokladmynta (kan drickas varmt eller kallt). En klyfta färsk ingefära i teet  är också gott. Just nu tappar jag bort ingefäran, kanske för att den ligger i svalen och inte går att plocka i trädgården :). Jag har sökt och funnit information om odling av ingefära, men det verkar vara lite för tufft klimat här och skulle kräva en hel del anpassning av förhållandena för att ge den rättvisa på dessa breddgrader. 

Tack Janne för att du genom dig själv bjöd in mig och öppnade upp för mina inre önskningar att få leva närmare och med naturen! Precis så som jag upplever orden i boken om Ditt sjunde sinne; ”Vad skulle du säga om jag säger att du består av Mirakel, Mysterium och Magi!

Tidigare frustration – att känna behov av att likt ett litet barn, få upptäcka och leka med naturens väsen, samtidigt som omvärlden förklarar vikten av rationellt tänkande, ordning och reda, vuxenhet, ansvar att inordna och underordna sig – har nu fått börja leva sitt eget liv. Istället förmår jag tillsammans med Janne åter igen lyssna till min nyfikenhet och glädje.

Svinmållan eller Svinamållan – ett förhatligt ogräs – enligt växtodlingsläraren och alla trädgårdstallibaner har fått nytt ljus. Energin låter inte vänta på sig i detta strålkastarljus. När jag smakade på bladen så upplevde jag en otrolig smakupplevelse, jag kände genast igen något som jag länge saknat, som min kropp känner brist på. Lika underbart gott var det också att smaka på våtarv både hos Marianna Agetorp, Stensjöäng, som i vår egen trädgård.

Skogsskafferiet beskriver hur näringsrika dessa blad är. Varför handla allt fler exklusiva salladsblad med olika smaker från när och fjärran, när det går att botanisera i den egna trädgården och närliggande natur???

Med det lilla barnets uppstudsighet får jag nu värna om min och vår inre övertygelse, att leva i samklang med naturen, inte vara dess mästare eller undersåte utan vän!

Ur Findhorns trädgårdar;

”Förmågan att uppfatta den översinnliga världen har gått förlorad för den moderna människan. Det är en del av det pris hon måste betala för att kunna utveckla sin analytiska, vetenskapliga förmåga. Naturandarna är lika verkliga nu som någonsin tidigare, även om de inte kan uppfattas av andra än dem som återuppväckt förmågan att se och höra. Kanske är det genomen, som vi nu konfronteras med, helt enkelt ett av de många exempel på genombrott från högre plan, som leder till nytt skapande samarbete”.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s