Varm om fötterna

 

Som Janne beskriver sina stunder av glädje och lycka – Kan inte kännas bättre just nu – så kan jag oxå beskriva det jag upplever just nu; att sitta här med Iris egenstickade innesockar, njuter av en god kopp kaffe, roas av underbara småfåglar och en och annan skata.

Det är inte varje gång som jag ger ger en present vid en födelsedag och kommer hem med en egen present som känns som det finaste jag kunde få just då. Så jag har längtat efter dessa, rymligt goa innesockar. Nu fick jag själv välja bland alla vackra färger och mönster, föll för dem som är flerfärgade och melerade. Isoloringen är toppen och värmen runt fötterna hålls kvar. Tack Iris!

Våra småfåglar i trädgården har idag fått artnamn, mest för att bekräfta min upplevelse av att alla är långtifrån lika, för att de känns spännande och jag gärna vill se om det står något som jag tycker är spännande om dem i fågelboken. Vanligtvis känns inte beskrivningarna av arterna så upphetsande, men några guldkorn finns som skillnaden mellan pilfink och gråsparv. Pilfinken har brun hjässa och gråsparven som namnet nästan själv avslöjar grå hjässa. Trädkryparen, entitan och talltitan kan oxå vara snarlika varandra och det är intressant att få förstå vari likheter i utseende kan ligga liksom skillnader. Mest överraskad blev jag för några år sedan då det genom fågelboken stod klart för mig att det bara är Herr Domherre som har rött i sin fjäderdräkt, medan Fruarna och ungfåglarna (oberoende av kön) har en mer gråbrun fjäderdräkt 🙂

Endast en Domherre har besökt vårt fågelbord på Åkervägen medan i Linnersmåla hade vi mängder av dessa röda och bruna fåglar, vackert och beundransvärda. En fågel som jag inte kände igen från Linnersmåla är den som med Hagerts och Mariannas hjälp blev ”identifierad” som en grönfink. Mitt första spår var Trädgårdssångare. Men fler pusselbitar behövdes till. Idag har jag tagit fram penna och papper. Med lugna och inkännande rörelse lät jag blyertspennan teckna bokstäverna, ord och namn på våra trädgårdskompisar:

– Trädkrypare

– Entita – svart huvud – grå vingar

– Talltida – svart huvud – svarta vingpennor

– Gråsparv – grå hjässa

– Pilfink – brun hjässa (snarlik gråsparven)

– Talgoxe

– Blåmes

– Sädesärla

– Grönfink

Djupast intryck och glädje ger knappast deras artnamn, däremot är det kul att se framför sig hur grönfinkarna, nästan omöjliga att upptäcka i körsbärsträdet, så länge bladen är gröna. Efter att ha suttit en stund så blir de synliga, lugnt sitter de där och kollar in läget, tillhör inte första sittningen vid – idag 6:55 – utan kommer sakta inflygande till matbordet, när den första ruschen börjar lägga sig.

Funderar på att jag nyligen läst att havrekross gillas av flera småfåglar, att det är bra att tillföra fett som t ex kokosfett. Idén är då att göra egna ”Talgbollar”, genom att smälta kokos, hälla i små lerkrukor, blanda i solrosfrön mm, med ett ilagt snöre går det sedan att hänga upp krukan och småfåglarna får ytterligare en rätt på sin buffé.

Annonser

6 thoughts on “Varm om fötterna

  1. Kul med småfåglarna!! Jag skulle gärna ha ett fågelbord och mata dem här också, men min Janne säger att det skulle våra katter gilla lite väääl mycket…!! 😛 Plus att han är rädd för att spillda matrester runt bordet drar till sig råttor och möss…!
    Men jag har ett litet praktiskt tips ang kokosfett/havrekross-blandningen:
    När du smält ihop och låtit det stelna i t ex en kruka så istället för att ha ett rep för att kunna hänga upp det, använd ett nät! Typ ett sånt där nät som ibland finns runt vissa frukter och nötter – ett i plast alltså. Eller häng upp hela krukan,. Men det kanske var så du menade?!?
    Hänger man bara upp talgklumpen i snöret finns risk att klumpen ramlar av så att fåglarna sätter sig på marken för att äta och blir då lätta(re) byten för t ex katter!
    Bara en tanke…!! 😀

    • Tusen tack för din feedback, bra att hålla koll :). Om vi förstår våra rader, så är idén att försöka ha fettet och fröerna kvar i den lilla lerkrukan, ett snöre för att kunna häng upp den, upp och ner. Gör så redan idag, men då som skydd för talgbollar och för att småfåglar ska kunna komma åt maten ifred för de större. Just nu sitter jag och håller ”vakt”, knackar då och då som en liten sträng lärarinna på fönstret då de stora svartvita fåglarna ”roffar åt sig” – Önskar en bra dag! Kram Anneli

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s