Långfredagsfilosofi

Facebook är en i min värld  härlig inspirationskälla. Den här bilden som delades av Bröderna Uhlås – ”Hyggesfritt skogsbruk”  – fick mitt blodflöde att snäppa upp farten något. Jag hade hamnat i soffan under filten, med tänd brasa och låg där och slöade till snöflingornas fnys utanför fönstret. För att ändå få en uppfattning om ”världen” utanför så tog jag en titt på facebook och där ser jag först bilden och läser sedan frågan. Vad kommer först i din tanke när du ser bilden?

Det är nog ingen klart tänkande tanke som kommer först, utan tankar som får mig att uppleva ilska när jag ser bilden av pyramiden. När jag tittar på cirkeln så känner jag mer av energi – glädje och nyfikenhet – än upplevelse av hot och rädsla. Konflikten i min värld känns uppenbar – å ena sidan tanken som pyr av ilska och känslan som upplever välbehag. Det blir en feedback på frågan: Ego – kontroll, eco – samhörighet. Sedan trodde nog jag att jag hade gjort mitt, sjunker sakta ner i soffan igen för att söka fridens och lugnets sötma. Väl till rätta igen så dyker nya funderingar upp och jag anar, detta blir nog en lång fredags samtal, där jag formulerar mina egna frågor, låter universum hjälpa mig reflektera ohämmat och utan – förhoppningsvis – några krav på vilka reflektioner, nya trådar som skulle kunna vara bra – dåliga, rätt – fel, sanna – falska, logiska – ologiska eller som skulle kunna reta upp någon annan eller älskas av någon annan. Några egentliga svar får jag inte i min värld – men då och då hör jag ett hummande inifrån och en behaglig känsla, det här är intressant, det här kanske jag skulle försöka komma närmare, just nu känns det bra!

Enfald och mångfald

Enfald, ja just enfald förknippar nog jag med bilden av en hierarkisk ordning som i praktiken handlar om föreställningar och sätt att tänka där  jag – endast jag – kan ta ansvar, kan förstå vad som är rätt och riktigt, bra eller dålig, ont och gott. Jag ser ner på andra, jag förväntar mig att andra ska se upp till mig, framförallt att ska de känna lojalitet och förstå sitt eget bästa genom min omsorg. Om de bara tänker, känner och gör som jag så kommer allt att gå som en dans, för jag vet, jag har kontroll och förmåga. Enfaldig upplever jag också mig vara om jag helt och hållet överlåter till någon annan att berätta för mig hur jag ska förstå, hur jag ska känna, vad jag behöver och vad jag behöver göra. Just nu känns skinnet som en naken gåshud, alla fjädrar har plockats av mig och där står jag alldeles naken in på bara kroppen och känner hur skinnet knottrar sig, vind och kyla gör mig utsatt och utlämnad.

Utan att ha fördjupat mig i Bibelns skrifter så kommer ändå då och då minnesbilder från berättelser om hur Adam och Eva i Lustgården, sviker Gud genom att äta ett äpple från kunskapens träd. I samma ögonblick kommer förmågan att skilja mellan ont och gott. Senast i går kväll – långfredagen – såg jag en sådan scen dramatiserad och berättad i dramaserien ”The Bible” SVT Play.

Programinforomation: ”Alla de framträdande avsnitten i Bibelns Gamla och Nya Testamente får liv i en storslagen och episk dramatisering, regisserad av fyrfaldigt Emmybelönade Mark Burnett. Del 1 av 5: I Begynnelsen. Noa överlever flodvågen och Guds vrede. Abraham når fram till Det förlovade landet. Mose leder israeliterna ut ur Egypten, genom Röda havet och tar slutligen emot De tio budorden från Gud.”

Medan jag tittar på programmet så funderar jag på hur skapas berättelser som återges i Bibeln, hur får de legitimitet och kraft i en människas liv, hur återskapas de? Hur kan jag förstå dem eller kan jag bara förstå mig själv genom hur jag uppmärksammar dem och berättar om dem, små utsnitt som fångas och kommer till tals i min värld? Hur kan det bli en fråga om det som står i Biblen är sant, har ägt rum – är fel och aldrig har ägt rum? Av alla berättelser som svävar fritt runt hela jorden, som människor skapat, hur kommer det sig att det ändå blir så att jag väljer att titta på programmet, vad söker jag, vad undrar jag över? Just nu hör jag någon inombords som hummar – sviker gud, frestades att äta av kunskapens träd, ormen som puffar på och förmågan att skilja mellan ont och gott – här finns något som kan vara intressant att följa upp – som väcker min nyfikenhet 😉

homoäktenskap - sveriges ateister

homoäktenskap – sveriges ateister

När jag tar ordet mångfald i min munn – så upplever jag hur min kropp förminskas, till ett litet barns. Först känns det otroligt obehagligt men sedan kommer en upplevelse av befrielse, ansvar och en tung börda lättar från mina axlar. Som liten upplever jag mig oberörd och otvungen i ett myller av fler än ”jag”. Här kan jag vara kompis med masken, uppleva den lika levande, närvarande och uttrycksfull som jag själv kan uppleva mig vara. Hur kommer det sig – att jag och masken i den här berättelsen kan bli kompisar, vara nyfikna på varandra, uppleva våra olikheter och ändå njuta av att vara tillsammans?

… fortsättning följer …

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s