Varför är det ingen som bär shorts när det är så varmt!

Foto Anneli Wiberg

Foto Anneli Wiberg

Göran Adlén (facebook): ”En djup fundering på söndagen: Varför går folk med dunjackor, mössa o halsduk när det är +15 grader på hösten och linne och shorts när det är samma temperatur på sommaren? Varför litar vi inte mer på det vi själva känner, istället för att tro att det måste vara på ett speciellt sätt?”

Så skönt det kan vara att bara plocka upp någon annans fundering som liknar min egen ;-). Ja hur kommer det sig att jag härom dagen, gräver i trädgården, svetten öser av mig och jag fortsätter. Visserligen har jag hängt av mig jackan och ändå så är signalerna från min kropp tydliga – Du är för varmt klädd just nu. Redan när jag hängde av mig jackan kändes det som ett ”etikettsbrott” – det är slutet av oktober månad, solen tittar visserligen fram då och då,   flera träd har eller håller på att tappa sina löv. De tidigare så sprakande höstfärgerna har nu börjat gå över i en mer brun – grå färgskala. Ändå så visar temperaturmätaren på 14 grader i slutet av oktober, vinden är stilla och känns ljummen, absolut inte kall ;-)?

Någonstans hörs en stämma inom mig – Anneli – om det hade varit sommar hade du gått in och bytt till shorts istället för att stå i de här något tjocka byxorna och känna hur svetten kramar din energi och allt blir så mycket tyngre. Ja visst hade det varit så – i från en annan mer utifrån kommande röst talar om för mig att om jag klär av mig när jag är varm kommer jag frysa när jag inte längre gräver mig varm och då kommer jag att bli sjuk! Usch jag vill inte bli sjuk. Där står jag som åsnan mellan två hötappar och kommer mig inte för att göra något annat än att fortsätta gräva och svettas ;-).

Hur kommer det sig att jag inte ”bryter mig loss” från denna ”överordnande” röst som varken hör, ser eller förstår något om just den situation som jag befinner mig i här och nu. Nu när jag funderar på händelsen, så skulle säkert denna uppmaning kunna beskrivas som en sk ”generalisering” som ska hålla i vått och torrt, över och bortom tid och rum, en form av  naturlag ;-). Ja, hur många sådana ”naturlagar” har inte hjärnan matats med under uppväxten som sedan bara sjunkit djupare och djupare till en nivå där de får statusen ”ryggmärgsreflexer”, ”sådant som vi håller för sant” oavsett omständigheter osv!

Nu rodnar jag bara då jag för mitt inre ser mig lägga spaden, gå in och ta på mig mina shorts för att gå ut och återigen börja gräva i den fina sköna jorden. Det hettar faktiskt i kinderna trots att jag just nu sitter inne och bara föreställer mig hur jag skulle se ut. Samtidigt kan jag också uppleva hur skönt det hade varit, hur stärkt jag hade känt mig om jag hade vågat lyssna till min egen upplevelse och inre röst. Så härlig jag hade känt mig, stark och djupt personlig. Nu känns inte situationen så obehaglig längre – jag framstår inte längre som en ”särling” eller ”tondöv bortbyting”!

Jisses vilka krafter som jag bär på – hur kan jag refusera mig själv och – inte minst – trycka ner mig själv till den milda grad att  mina behov och önskningar får stryka på foten? När jag frågar mig om grannarna skulle misstycka, om jag gick i shorts – så upplever jag just nu att de säkert inte skulle misstycka. Förmodligen skulle de skratta, le och känna igen sig. Det kanske t om skulle dyka upp en fråga i deras egen närhet – varför gör jag själv inte likadant?

När och hur lärde jag mig att sätta samman scenarier där jag skulle kunna bli utesluten ur gruppen och gemenskapen om jag inte exakt följer ”reglerna” – att inte utsätta mig för att bli sjuk, att inte belasta gruppen med att inte kunna vara fullt arbetsför, att inte känna ansvar varken för mig själv eller andra! Hur kommer det sig att dessa ”regler” fortfarande hänger med? 😉

Tack Göran Adlén för att denna upptäckt inte föll i glömska och bara blev en tillfällig ”upplysning” om hur jag lever mitt liv. Nu känner jag mig lite säkrare på att jag kan upptäcka mina ”naturlagar” och t om bortse från dem för att istället följa min känsla – här och nu! 😉

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s