Edward Snowden

Äntligen känns det som rätt läge att slå sig ner, djupt i fåtöljen, med brasan värmande och en spännande bok i handen. Edward Snowden står det med stora bokstäver på framsidan. Varje gång jag har sett namnet har min nyfikenhet växt, visst känner jag mig imponerad av en person som har vågat utmana, dra undan skynket och visa vad som kan pågå bakom kulisserna.

De första 20 sidorna får jag verkligen tugga i mig, sedan börjar jag hoppa över stycken och därefter sidor. Mina förväntningar på bokens innehåll, dramatik och spänning verkar aldrig dra igång. Istället upplever jag det som ett evigt ”samtal”, ganska själlöst, huruvida en uppgiftslämnare – som inte vill eller vågar avslöja – försöker få en journalist att nappa på erbjudandet om hemlig information. Journalisten verkar vara ganska sval inför erbjudandet osv.

Till slut slår jag ihop boken och konstaterar besviket att ibland blir det inte som jag tänkt mig :-). Samtidigt som jag också känner det som ett misslyckande att jag saknar motivation att gå igenom boken, eftersom det ändå är något som alltid har berört och engagerat mig – modet att våga utmana ”makten”. Ändå får jag nog konstatera att jag inte har lagt många timmar på att fundera över just ”övervakning” och ”avlyssning”.

En av mina stora rädslor har alltid handlat om just onda människor som ger sig på och skadar goda människor. Vargen som äter upp Rödluvans mormor. Tyskarna som startade det mest förödande, som jag som litet barn kunde få höra berättelser om, krig! Med enorm lättnad kunde stark ångest tona ner i ljuset av att till slut dyker ände goda krafter upp, amerikanska soldater, som befriar oskyldiga människor. Hjältar har i min värld alltid varit räddare i nöden och länge trodde jag att det fanns goda krafter som till slut skulle kunna ”råda” och skapa balans och sämja mellan människor. Ju äldre jag har blivit, desto mer tydligt har det blivit i in värld att det inte går att dela in människor i onda och goda, förövare och offer, rätt och fel, bra och dåligt. Istället började jag förstå att var och en har sin egen sanning och verklighet.

* Thomasteoremet: Om människor definierar en situation som verklig, blir den också verklig i sina konsekvenser

I vilken stund som helst kan vad som helst bli ett hot mot nationens och medborgarnas säkerhet. Det beror bara på vilka som sitter vid maktens skålar, om och hur de känner sig hotade eller vill vidga sin makt, få kontroll över resurser osv. Serien ”Homeland” har gett mig insikter och vidgat mina vyer :-). USAs eller Pakistans underrättelseverksamhet kan  i min värld – inte delas in i onda eller goda krafter, var och en har i uppdrag att skydda, intervenera för att skaffa  information osv. Det verkar finnas sk ”Dödslistor”, i olika läger, med personer som när tillfälle ges ska likvideras av ett eller annat skäl.

Det som jag kan uppleva utmanande idag är att det är mina egna sympatier som påverkar en underliggande strävan att kategorisera, att identifiera vilka som är goda och onda, inte bara utifrån mina egna preferenser utan i mycket hög grad med stöd av ”föreställningar”, som jag socialt och på ett omedvetet plan lagt mig till med. När Telia vidgade sin marknad  i gamla sovjetunionen, blev det helt enkelt ett jävla liv för samarbete med underrättelseverksamheter i dessa områden.

* Vari ligger skillnaden mellan övervakning genom mobiltrafik, om den sker i USA eller Uzbekistan?

För mig är det egentligen lika illa, som företeelse, att personer med makt och övertygelser om att vara ”rätt”, är rädda för personer med ”avvikande” övertygelser, vill hålla koll på dessa enbart för att de utgör ett hot mot möjligheten att behålla ”makten”! Möjligen kan metoderna att göra sin röst hörd, ändra på maktbalanser osv skilja sig, vara mer eller mindre ”civilicerade”, mer eller mindre väl dolda osv.

Kritiska röster i organisationer, som upptäcker oegentligheter, har rätt att anonymt göra sin röst höjd genom att lämna information till journalister och författare med stöd av ”Meddelarfrihet” under förutsättning att …! Ändå är inte alltid dessa  ”visselblåsare” älskade och upphöjda som hjältar. Det blir alltid en formell och informell prövning – är det rätt eller fel att avslöja interna angelägenheter, att skvallra är inte helt enkelt och kanske personen egentligen skvallrar för sin egen vinnings skull!

Nu börjar jag förstå varför jag kanske inte triggas igång av det jag läser i boken ”Storebror ser dig – Edward Snowden och den globala övervakningsstaten”!

Jag känner mig bara trött, det är en gigantisk uppgift Edward har tagit på sig, om än hedervärd i min värld. För egen del har jag dragit ner på ambitionsnivån – varför hålla på att likt Goliat slåss mot väderkvarnar :-)! Det är i vardagen – i mötet med dem jag känner, delar det som händer här och nu – som det behövs någon som är beredd att stå upp för sin egen sanning och värdegrund, utan att döma eller sätta sig till doms.

Nu i efterhand kan jag känna mig stolt över de gånger som jag har vågat ”sätta ner foten”, utan att veta om jag gör rätt eller fel, för att berätta om det jag ser och upplever – en berättelse som inte på något sätt bär på ”sanningen” mer än för mig själv. Jag har att välja mellan att gå undan eller vara närvarande och känna tillit till min egen upplevelse, sedan får andra göra sina val.

De stora systemen har inget eget liv – de får liv genom människors närvaro, tänkande, kännande och sociala agerande! Jag blir så trött av att lägga tid på tankar om hur något borde vara som ligger så långt ifrån mig som NSAs verksamhet, som Edward Snowden ger sin bild av, förmedlar den för att göra det möjligt för andra att också  upptäcka, ifrågasätta och fundera över om det är rätt eller fel. Edward gör det som är viktigt för honom, han är beredd att betala ett högt pris för sin egen frihet och kanske också inre frid. Detta beundrar jag honom för!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s